Havsplaneringen främjar hållbar utveckling och tillväxt

Havet och havsområdena används på många sätt. Havsplaneringens uppgift är dels att samordna olika behov, dels att se till att havet utnyttjas på ett hållbart sätt.


En havsplan är en allmän plan för de områden som har de bästa förutsättningarna för någon form av maritim användning – t.ex. energiproduktion, sjöfart, fiske och turism – eller till vilka områden de redan är koncentrerade. Havsplanen beaktar också naturskyddets och försvarets behov.

Havsplaneringen är baserad på ett EU-direktiv som ålägger medlemsländerna att göra upp fysisk planering för sina havsområden.

 En tecknad bild, där man kan se fiske, fiskodling, jordbruk, en hamn, ett skeppsvrak, natur och vindkraft.
Havsplanering sammanjämkar havets olika användningsformer.

Finlands havsområden indelade i 3 +1 planområden

Inför havsplaneringen indelades Finlands territorialvatten och ekonomiska zon i tre planområden. Den fjärde zonen är Åland som gör en egen havsplan. De slutliga planerna täcker hela Finlands havsareal och bildar tillsammans Finlands nationella havsplan.

Suunnittelualueet:

  • Finska viken
  • Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del
  • Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken
  • Åland
 En karta dit de olika havsplaneringsområdena har avgränsats.

Havsplanerna utarbetas för Fasta Finlands tre planeringsområden samt Ålands planeringsområde. Ett planeringsområde omfattar nästan hela västkusten, det andra Skärgårdshavet, det tredje Finska viken och det fjärde Åland.

Två mål: blå tillväxt och god ekologisk status i havet

Havsplaneringen har två mål: blå tillväxt och god ekologisk status i havet.

Blå tillväxt avser offshoreverksamhet, såsom havsvindkraft, fiskodling och turism. De har en stor tillväxtpotential och vi vill allt mer utnyttja dessa möjligheter. Detta är också EU:s långsiktiga mål. De maritima näringarna har dessutom en stor sysselsättande effekt.

Ett hav med god ekologisk status är viktigt av många orsaker och är en strävan inom hela EU. Ett rent hav är också produktivt. Det möjliggör en långsiktig hållbar blå tillväxt.

Havsplanering beaktar 11 teman

Havsplaneringen beaktar många olika användningsbehov, t.ex. inom energisektorn, sjötrafiken, fisket och akvakulturen, turismen, friluftslivet, naturen och miljön.

Uppmärksamhet kommer också att ägnas behoven av det nationella försvaret, havsområdenas särdrag och växelverkan mellan land och hav. Planeringen tar dessutom upp teman såsom kulturarv, gruvdrift, blå bioteknik och sjöfartsindustri.

Planeringen avancerar gradvis

Havsplaner upprättas för första gången. Planerna ska vara klara den 31.3.2021.

Planeringens etapper och tidtabell

Inledning och definition

Utarbetande av planen för växelverkan, beslut om inledande och organisering av planeringen, insamling av planeringsuppgifter.

Bildande av uppfattning om nuläget

Bildandet av uppfattningen om havsområdenas karakteristik, havets ekologiska nuläge samt den blåa tillväxtens nuläge.

Skenaariotarkastelu

Suomen merialueen tulevaisuusskenaariot ja niiden vaikutukset.

Scenariogranskning och hörande om scenariona

Fastställande av målbild och åtgärder

Fastställande av målbilder för enskilda planeringsområden och åtgärdsvägar samt bedömning av effekterna.

Temamöten

Hörande om planutkasten

Slutförandet av havsplanerna

Slutförande och godkännande av planerna. Slutförande av konsekvensbedömning och rapportering av planer. 

31.3.2021 Första färdiga havsplanerna

Rapportering och uppföljning.

Nästa planeringsomgång börjar

Planeringsarbetet utarbetas under ledning av kustens landskapsförbund och Ålands landskapsregering. Miljöministeriet ansvarar för det allmänna utvecklingsarbetet, samordningen och det internationella samarbetet.

Anmäl dig

Syftet med planeringen är att tillsammans med intressenter skapa en vision om hur havsområdena kommer att utnyttjas i framtiden. Vem som helst kan delta och påverka planeringen. Registrera dig i samarbetsnätverket och håll dig uppdaterad om planeringens skeden!

Anmäl dig