Det finns många sätt att minska belastningen

Redan nu förbättras Östersjöns tillstånd på många sätt, men vi behöver större insatser. Finlands havsvård styrs av den nationella havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram. Ett av programmets viktigaste mål är att minska belastningen på havet.


Det finns många typer av belastning, från näringsutsläpp till undervattensbuller. Programmet ställer upp egna mål för varje typ av belastning, och anvisar också hur de olika belastningarna ska minskas. Många åtgärder baserar sig på nationella och internationella förordningar och avtal.

 Joen mukanaan tuoma maa-aines on samentanut veden, joka erottuu merelle ulottuvana ruskeana alueena.
Kumo älvs mynning i en satellitbild. Källor: NASA Landsat Program, United States Geological Survey, fotograferingsdag 11.3.2015; bildbehandling: Syke; Lantmäteriverket.

Klara minskningsmål för näringsbelastningen

Östersjöländerna har tillsammans kommit överens om att minska sina utsläpp av de eutrofierande näringsämnena, fosfor och kväve. Finlands mål är att minska den årliga fosforbelastningen med 440 ton, det vill säga en sjundedel och kvävebelastningen med 6600 ton, vilket motsvarar en tolftedel. Åtgärdsprogrammet redogör för hur målen ska nås.

Eftersom näringsämnena når havet från så många olika källor måste minskningsinsatserna också vara omfattande. En av de viktigaste åtgärderna för tillfället är att förbättra återvinningen av näringsämnen och att förbättra jordbruksmiljöersättningssystemet. Fiskodlingen måste övergå till Östersjöfoder i ännu större utsträckning än nu. Andra åtgärder i programmet inkluderar spridning av gips på åkrar och användning av karp(mört)fisk som livsmedel.

Belastning av skadliga ämnen regleras genom konventioner och lagar

Utsläpp av skadliga och farliga ämnen i vattendrag och i Östersjön kräver miljötillstånd. Utsläppen regleras genom nationell och internationell lagstiftning och flera konventioner. Skadliga ämnen transporteras emellertid också till havet från andra källor: från konsumentprodukter, via atmosfären över gränserna och från förorenade markområden.

Utöver de pågående åtgärderna bör vi enligt åtgärdsprogrammet också utreda mängden läkemedelsrester i avloppsvattnet och kustvattnen, samt mängden dioxinhaltiga sediment i Kymmene älv. När detta är klart kan vi planera vilka åtgärder dessa föroreningar kräver. Enligt programmet måste vi också sträva till att minska användningen av bekämpningsmedel.

Viktigt att begränsa nedskräpningen

Nedskräpningen av havet har blivit ett viktigt tema också i Östersjön. Målet med många forskningsprojekt är att förstå hur stor skräpbelastningen är: omfattning och följder.

Det nuvarande åtgärdsprogrammet syftar till att öka kunskapen om havsskräpets ursprung och mängd i olika havs- och strandområden. Dessutom utreds skräpets risker för havsorganismerna och människan. Informationen kan sedan användas för att planera nödvändiga åtgärder.

Undervattensbullret måste minska

Idag vet vi inte tillräckligt om undervattensbullret, vare sig hur mycket buller det finns eller vilka effekter det har. Vi vet endast att plötsliga bullertoppar skadar havsorganismerna och att ständigt buller är en kronisk olägenhet för dem.

Mängden forskningsdata om undervattensbullret ökar och bullerproblemet kommer också upp i åtgärdsprogrammet för havsförvaltningen. Programmet innehåller flera åtgärder för att minska bullret, bland annat i samband med byggprojekt i havet.

Också främmande arter belastar Östersjöns natur

Främmande arter från andra hav eller inlandsvatten har kommit och fortsätter att komma in i Östersjön. Vissa av dem lyckas anpassa sig till Östersjöns förhållanden och kan så småningom tränga ut eller åtminstone konkurrera med ursprungliga arter.

Det viktigaste verktyget för att hindra spridningen av främmande arter är Internationella sjöfartsunionens (IMO) konvention om ballastvatten. I de finska havsområdena kommer fokus att ligga på genomförandet av avtalet.